Här står det då äntligen! Vårat hus! Så mycket väntan och iver. Så många nätter med tankar som snurrar och ännu väntar säkert några sådana till, alldeles säkert är det så. Men vi gör det verkligen, vi bygger hus! Lyckorus i hela kroppen. Stolthet och förtjusning. Vi kan så mycket Per och jag tillsammans, vilket par vi är. Ett riktigt bra byggarteam. Ska man bygga hus, gör det med någon som man verkligen fungerar tillsammans med. Någon som man kan dela allt med. Känslor, tankar, sorg, glädje och funderingar. Båda måste komplettera varandra och det blir lite inrutat och könsindelat.....det bara är så. För ett tag. En bygger, en tar hand om markservicen, till största delen. Men så himla roligt att få delta. Jag har isolerat i huset, inte allt, lååångt ifrån allt, men lite. Målat som en tok på fasaden. Som att måla med en getsvans på en heltäckningsmatta (mmm det är känslan att måla Falu grå på obehandlat trä). Det betyder mycket att kunna hjälpa varandra och vara delaktig. När man bygger hus så är man hit och dit i känslorna och man måste klara av att läsa varandra. Man blir trött, väldigt trött och allt sägs inte i ord. Så är det med allt man ska dela, inte bara för att bygga ett hus, utan ett helt liv. Förhoppningsvis. En framtid med den man älskar. Och jag älskar min Per.
Kommer ni ihåg bilden tidigare på bloggen?
Jodå, men så här ser det ut idag:
Väggarna är på plats i vårat 30kvm stora kök.
Köket är beställt men inte på plats.
Men den stora skillnaden: Det här är vårat kök snart!
Innan jag åkte hem idag....solen strålade på gaveln och jag tänkte;
Men hallå!
Det är ju här jag ska bo!
Till alla flädersaftsälskare:
Nu är jag tillbaka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar