Allt vi gör idag.....

Sista plankan målas 26 maj

......är en investering rakt in i framtiden. Idag är det den 29 maj 2012. För varje dag som går händer det stora saker i livet. Ser man bakåt så inser jag hur mycket Per och jag har skapat de senaste tre åren. Själva, på egen hand men också mycket tillsammans, för varandra. Det är med stor kärlek jag skriver detta, då jag känner så mycket kärlek för Per och allt han gör. Han bygger vårt hus, för vår framtid och det som kommer att bli vår vardag. Vi strosar omkring i butiker, tittar ner i toaletter för att se "stopprisken".
  Vi väljer vårt kök. Golv.Kranar, kakel och handfat. Jag förundras över hur vi lyssnar in varandra och kan se saker från den andres perspektiv. Färger, former, kataloger och fakturor på gigantiska belopp, blandas med sågspån i lägenheten. Hemliga härliga möten på natten med varandra som dröjer sig kvar i minnet under en lång stund. Vill aldrig glömma detta, vill aldrig vara annorlunda med den mannen jag älskar.
  Att stå där på stegen och måla vårt hus och plötsligt hörs en manlig röst: "Vi tar lite paus och kaffe nu älskling". Jag paus? jodå, jag kan och jag måste det. Att måla hus är ett stort hantverk och ger handvärk. Tålamodsprövande. Men det finns där, nu utan att jag behöver slåss mot något inre motstånd, för då lägger jag ner allt en stund och hämtar nya krafter. Jag behöver bara se på ungdomarna hemma. De tar dagen som den kommer, här och nu. Bara så himla enkelt. Jag vill också, jag kan.

Här och nu och rakt in i framtiden. 

Åter på måndag....

All panel är på. Nu är det vila till på måndag.......

Fy sjutton vad vi är bra!

Det går framåt med väldig fart.....

Så här ser det ut efter tredje byggdagen.

Idag, imorgon i framtiden............

En helg har precis landat i början av en ny vecka. 

En helg av förväntningar och längtan, längtan av en start av något helt nytt. 

Idag börjar vi verkligen bygga huset, vårt hus och vår framtid. Det känns i hela kroppen att den här dagen är början på något helt nytt. Idag och ingen annan dag. I huvudet snurrar tankar om kakel och klinkers, innerdörrar, en braskamin, träd som ska tas ner för att ge oss en fantastisk havsutsikt. Snart kan jag tassa upp i min vita fina morgonrock, innan alla vaknat. Gå ut i köket och hälla upp en kopp kaffe och lyfta blicken ut genom fönstret, som står på glänt. Känna havsbrisen, se vågorna, den fina trädgården och sakta, mycket sakta dricka mitt kaffe. Helt stilla kommer jag att se dimman resa sig från horisonten, för att ge oss en underbar dag, en ny dag. Långsamt går jag mot sovrummet och kysser min älskade godmorgon, tar honom i handen och leder honom ut på altanen, där njuter vi av en tidig frukost, bara vi två. Mina söner sover fint än, jag känner kärlek i hela kroppen av att jag som mamma ger dem det bästa i livet, som bara jag kan göra, som mamma. Jag ser i deras avslappnade ansikten, att det här är där de mår bra, i lugnet och stillheten, med naturen alldeles runt hörnet. Vad de än väljer att göra i framtiden står jag vid deras sida. Jag går mot köket och häller upp en ny kopp kaffe, stryker med handen på köksbänken, känner med ena handen hur det känns att öppna ett skåp, där vi  själva valt vårt handtag. 

Jag känner det i hela kroppen, redan.............det här kommer att bli bra, riktigt bra.

Per med snickare har jobbat klart för idag......